I samband med generationsväxlingen ska en förbindelse som ingåtts om stöd för djurens välbefinnande överföras på den nya företagaren om husdjursproduktionen fortsätter på gården och förbindelsen inte har gällt tre år. Då kan den situationen uppstå att produktionsinriktningen inte kan ändras medan förbindelsen gäller, till exempel:
- Mjölkboskap hålls i båsladugård. Den nya företagaren vill ändra till dikoproduktion och hålla dikorna uppbundna i båsen. Enligt grundvillkoren får man inte hålla dikor i bås, och därför kan den nya företagaren inte ändra till dikoproduktion om han/hon fortsätter med båshållningen. Om den nya företagaren inte kan efterleva minst grundvillkoren, krävs de utbetalda stöden igen av den som ingått förbindelsen.
- Ett slaktsvinstall har flytgödselsystem. Den nya företagaren vill ändra till suggproduktion, men anser det vara omöjligt att hålla kravet i grundvillkoret att hålla suggorna med material för bobyggande. Produktionsinriktningen kan inte ändras om grundvillkoren som gäller för den nya inriktningen inte kan efterlevas under hela den återstående femåriga förbindelsetiden (om man inte helt och hållet avslutar husdjursproduktionen före det).
Om man i samband med generationsväxlingen helt avstår från husdjursproduktion (några djur får lämnas kvar som sällskapsdjur, men för sådana kan man inte söka stöd), kan man avbryta förbindelsen.
Om förbindelsen för stöd för djurens välbefinnande har gällt tre år, kan den jordbrukare som ingått förbindelsen avbryta denna i samband med generationsväxlingen och förbindelsen behöver inte överföras på den nya företagaren, om denna inte så önskar.
En gård som har (eller som tänker ingå) ett avtal om miljöspecialstöd för jordbruket på grundval av ekologisk husdjursproduktion kan inte välja sådana tilläggsvillkor till stödet för djurens välbefinnande, där kravet är beteshållning och rastning.
Detta för att dubbla stöd inte ska betalas ut för ett och samma villkor. Tilläggsvillkor i stödet för djurens välbefinnande, där beteshållning och rastning ingår, är "Betesgång under växtperioden och rastning om vintern för nötkreatur" samt "Betesgång eller rastning för sinsuggor och gyltor".
- Detsamma gäller också omvänt: en gård som valt det ena av tilläggsvillkoren ovan i stödet för djurens välbefinnande, kan inte ingå avtal om ekologisk husdjursproduktion, om man inte avstår från den ena åtgärden.
Vid sidan av de valda tilläggsvillkoren måste alla grundvillkor, kompletterande villkor och annan grundläggande lagstiftning efterlevas.
Till exempel tilläggsvillkoret "Betesgång under växtperioden och rastning om vintern för nötkreatur" säger att alla gårdens nöt som är minst sex månader gamla måste komma ut på bete på sommaren och att alla köttnöt som är i gårdens ägo (tjurar och kvigor), mjölkkor som är uppbundna i bås och mjölkkvigor som är uppbundna i bås måste komma ut för rastning på vintern. Enligt grundvillkoret får köttnöt inte hållas uppbundna i bås.
Villkoren för stöd för djurens välbefinnande måste i huvudsak vara uppfyllda före den 1 maj men senast den 31 december 2008.
Från och med början av år 2008 godkänns hälsovårdsbesök av veterinär på gårdar som har ETU-hälsovårdsavtal. Mätning av vattenflödet, som hör ihop med besöket, ska utföras vid ett senare besök före utgången av år 2008 om mätning inte har gjorts vid besöket i fråga och dokumenterats på blanketten för hälsovårdsbesök.
Enligt grundvillkoren behöver inte gården ansluta sig till ETU-hälsovårdens Naseva- eller Sikava-uppföljningssystem. Det som är enkelt med dessa system för jordbrukaren är att systemen ser till att nödvändiga hälsovårdsbesök görs ¿ också stödvillkorsenliga. En jordbrukare utanför systemen måste själv kalla på veterinär för hälsovårdsbesök. Man kan ansluta sig till systemen också i efterhand.
Det är meningen att kravet på kedjeinformation, som träder i kraft för svingårdar på hösten 2008 och för nötgårdar från ingången av år 2010, ska tas om hand av Sikava- och Naseva-systemen. Slakteriet har då rätt att kontrollera sina kundgårdars medicineringar och vårduppgifter i Sikava och Naseva.