Preciseringarna och tolkningarna uppdateras.

Bomaterial

'Suggor och gyltor ska minst från en vecka före den beräknade grisningsdagen ges material att bygga bo av. Materialet kan bestå av till exempel halm, hö, tidningspapper, fodersäckar, en papplåda, granris, löv eller annat motsvarande material som är oskadligt för svinen, och som suggan eller gyltan kan ta i munnen, forma och flytta från plats till plats.

Bobyggnadsmaterialet kan också bestå av en ca 30-40 centimeter stor bit av tyg- eller skinn av en kvalitet som håller att tugga, på och som fästs vid boxväggen, eller till exempel ett knippe av rep eller annat motsvarande material som svinet kan forma, och på det sättet få utlopp för sin bobyggnadsinstinkt.

Innan materialet ges åt svinen ska delar som är farliga för svinen, t.ex. stift, plockas bort. Om det är fråga om löst material ska suggan hela tiden ha tillgång till en mängd som motsvarar 10 liter eller ungefär ett ämbar av materialet i fråga. Redskap som är fästa vid väggen ska rengöras mellan användningarna om det är tänkt att de ska användas av flera djur. Efter grisningen kan man sluta ge djuren bobyggnadsmaterial.

Förbindelsevillkor

I punkt 4.3. i förbindelsevillkoren angående Hälsovårdskrav som ska följas på nötgårdarna sägs, att "Avelsdjur som köpts eller hämtats till en nötgård ska vara undersökta för salmonella enligt veterinärens föreskrifter. Undersökningen ska vara gjord två månader innan djuret hämtas till gården."
Precisering: Undersökningen ska vara gjord högst två månader innan djuret hämtas till gården. (Samma krav gäller som kraven enligt den nationella nivån på gårdar med ETU-avtal).

I punkt 4.3. i förbindelsevillkoren om hälsovårdskrav som ska följas på nötgårdarna sägs också, "Vidare ska nötkreaturen hållas rena och torra och god utfodrings- och foderhygien iakttas..."

Precisering: Vidare ska nötkreaturen hållas rena och torra och god utfodrings- och foderhygien iakttas. Enligt grundvillkoren behöver strö inte användas i sådana produktionsförhållanden, där djuren hålls rena också utan strö. Med sådana förhållanden avses främst uppfödning på spaltgolv.

Grundvillkor

I fråga om bison, Highland Cattle och andra nötkreatur som permanent föds upp utomhus kan grundvillkor men inte tilläggsvillkor iakttas.

Produktionskontroll, nötgårdar

I produktionskontrollen på nötgårdar ska åtminstone ingå:

• a. fodrets sammansättning bedöms på basis av tabellvärden eller foderalanyser (köpt foder och större partier hemmaproducerat foder av avvikande kvalitet).
• b. uppgifter om mjölkbesättningen gällande kornas och kvigornas vikt, producerad mjölkmängd, produktionsskede och skede av dräktigheten
• c. dikornas vikt används som grund för utfodringsplaneringen, av djur som säljs som livdjur eller behålls på den egna gården uppmäts antingen deras avänjningsvikt, förmedlingsvikt eller vikt vid 200 dagar. På basis av vikterna kan man räkna ut dagstillväxten utgående från den beräknade födelsevikten, antalet dikor som kalvar/antalet avvanda kalvar bokförs.
• d. i köttdjursbesättningar används de beräknade födelsevikterna och slaktvikterna som grund för beräkning av dagstillväxten
• e. utfodringsplanen uppdateras enligt situationen på gården, en ny utfodringsplan görs åtminstone vid övergången till stall- eller betesperioden
• f. vikten mäts med våg eller måttband om inte den uppskattade vikten kan användas
• g. läkemedelsbehandlingar, sjukdomar och utmönstringar bokförs

Produktionskontroll, svingårdar

Vid produktionsuppföljning på svingårdar går man in för att följa upp utfodringens och den övriga skötselns inverkan på svinen. Uppföljningen görs med hjälp av vissa nyckeltal, och man följer med hur de förändras. Jordbrukaren räknar själv fram nyckeltalen och kan med hjälp av dem följa med eventuella förändringar i förhållandena i svinstallet.

Utfodringsplanen som används för planering av utfodringen uppdateras enligt situationen på gården. Man bör om möjligt skaffa fram analysuppgifter om fodrets innehåll.

Följande nyckeltal används för uppföljningen:

suggor

• a. avvanda grisar/sugga/år
• b. grisdödlighet före avvänjningen, %
• c. suggornas utmönstrings-%

svin i mellanuppfödningsfasen

• a. dödlighet %

slaktsvin

• a. dödlighet %
• b. dagsttillväxt
• c. undantagsvis krävs inte uppgifter om dagstillväxten i fråga om slatsvinsavdelningarna i integrerad svinproduktion, om det inte går att få fram uppgifterna ur t.ex. rapporten från slakteriet

Vid granskningen kontrolleras att gården har en utfodringsplan och att de behövliga nyckeltalen har räknats ut.

För beräkningen av nyckeltalen bör man ha tillgång till betäcknings- eller semineringsdatum för gårdens suggor och gyltor, grisningsdatum, antalet levande och dödfödda grisar, antalet avvanda grisar samt utmönstringsdatum och orsaker till utmönstringen.

I fråga om slaktsvin behövs uppgifter om förtida dödsfall samt slakteriets resultatrapport över partiets dagstillväxt (går inte alltid att få fram för gårdar med integrerad produktion).

Räkning av svin

Det antal svin som används vid beräkningen av stöd kommer från svinregistret, där en gris genast från födseln motsvarar 0,3 de och en sugga 0,5 de. Av antalet 0-3 månader gamla grisar som enligt svinregistret finns på gården på räkningsdagen beaktas 50 %.

Tilläggsvillkor

Brandvarnare enligt tilläggsvillkoret brandbekämpnings- och räddningsplan
Följande brandvarnare är lämpliga att använda enligt tilläggsvillkoret brandbekämpnings- och räddningsplan inom stödet för djurens välbefinnande

• Gårdar som har lantbruksförsäkring kan be sitt eget försäkringsbolag om ett särskilt godkännande av de brandvarnare gården använder.
• Följande företags brandvarnare har godkänts 28.4.2008:
  Elotec Finland Ab Oy, Honeywell Life Safety Ab Oy, BL-Palontorjunta Ab Oy samt YIT Kiinteistötekniikka OY.
• På Finansbranschens Centralförbunds webbplats www.vahingontorjunta.fi finns en förteckning över godkända anläggningar och installationsfirmor.