I år deltog totalt 13 577 gårdar i Fastlandsfinland och på Åland i Landsbygdsverkets elektroniska ansökan om jordbrukarstöd. Runt en femtedel av gårdarna (21,5 %) lämnade in sin stödansökan elektroniskt. Den elektroniska servicen rönte störst intresse i Norra Savolax och på Åland där fler än var tredje gård använde sig av möjligheten att ansöka elektroniskt.
Också i områdena för Birkalands, Österbottens, Kajanalands och Egentliga Finlands ELY-centraler var den elektroniska ansökan om stöd populär. Minst intresserade av den elektroniska ansökan var jordbrukarna i området för Nylands och Lapplands ELY-centraler.
Den elektroniska ansökan var redan välbekant för många
Den elektroniska ansökan om stöd inleddes i Finland år 2009. Redan före det deltog kommuner från Norra Savolax, Södra Österbotten och Egentliga Finland i ett försök. I dessa kommuner var det också mycket vanligt att lämna in ansökan elektroniskt. I Norra Savolax översteg närmare 80 % av kommunerna Landsbygdsverkets mål om 25 procent. På Åland, som deltog för första gången, överskred dock rentav mer än hälften av kommunerna målet.
I många enskilda kommuner var det populärare att lämna in ansökan elektroniskt än på papper. Så var fallet i synnerhet i Lestijärvi i Österbotten där nästan 80 % av de jordbrukare som lämnade in ansökan om gårdsstöd i fjol lämnade in årets stödansökan elektroniskt. I Kuortane, Ristijärvi och Äänekoski samt i många kommuner i Norra Savolax, Birkaland och på Åland lämnades det också in fler elektroniska ansökningar än pappersansökningar.
Kommunerna aktiva marknadsförare
I Lestijärvi i Österbotten tvekar kommunens landsbygdsombudsman Marketta Similä inte länge med att svara på varför kommunen intar förstaplatsen när det gäller elektronisk service. Det talas mycket om datateknik och lokaltidningarna skriver om jordbrukarnas elektroniska stödansökan. Dessutom har optiskt fibernät byggts ut till nästan varenda by i kommunen.
I många kommuner var det till stor del rådgivarnas och EU-blankettombudens förtjänst att den elektroniska servicen blev så populär. Landsbygdssekreterare Heikki Lappalainen i Maaninka i Norra Savolax gissar att rådgivarnas och EU-blankettombudens lokala marknadsföring var den viktigaste orsaken till jordbrukarnas aktiva medverkan. I kommunen använde sig nästan 64 % av gårdarna av möjligheten att ansöka om stöd elektroniskt.
Också kommunernas aktivitet syntes. Ledarna för jordbrukarutbildningarna inspirerade kursdeltagarna att lära sig fylla i blanketter elektroniskt. Så var det åtminstone i Lempäälä och dess grannkommuner där landsbygdschef Timo Perälampi berättar att kommunens adb-kurser och adb-träffar var populära. Samarbete idkades med områdets producentorganisationer och ELY-centralen och man fick också använda skolornas adb-klasser. Det lönade sig att satsa, för över 60 % av gårdarna lämnade in stödansökan elektroniskt i Lempäälä.
Som bäst utarbetar Landsbygdsverket en utredning om den elektroniska stödansökan utgående från den respons som samlats in från jordbrukare, kommuner och rådgivare. Enligt den preliminära responsen togs Vipurådgivaren, som lades till i tjänsten i år, mycket positivt emot.
När det gäller anmälningar om såningsarealer fortgår den elektroniska ansökan fram till 15.6.2010.
Ytterligare information:
Statistikuppgifter om antalet ansökningar per kommun och ELY-central finns på adressen www.mavi.fi/vipu/sv
Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter
Överinspektör Anneli Nyqvist, tfn 020 77 25688
Specialplanerare Ilkka Kommeri, tfn 020 77 25584
förnamn.efternamn@mavi.fi