På Toivainens gård i Lapinlahti är Vipu-tjänsten i flitigt bruk. Sirkka Toivainen lärde sig i medlet av 90-talet att använda dator via försök och misstag. Elektroniska ansökningar om tjurbidrag har hon fyllt i redan några år.
Toivainen var bland de första i kommunen som förnyade sina Vipu-rättigheter – bara en person hade hunnit före henne. Det är heller ingen överraskning, för hon säger att hon lätt blir begeistrad över nya saker.
Om sina erfarenheter av pilotprojektet berättar hon: "Stödansökan har alltid förut varit en enda pina, ett väldigt bestyr. Den elektroniska stödansökan var emellertid så enkel att jag först trodde att jag gjort något fel".
"Nog är det behändigt att lämna in stödansökan från sin egen hemdator. Det allra bästa är just det att man inte längre behöver åka till kommunen för att lämna in ansökningarna", slår hon fast.
Enligt Toivainen är det naturligt att använda maskinerna och programmen när man en gång har skaffat dem. Den som behöver hjälp får tillräckligt med stöd och råd från kommunen och det riksomfattande användarstödet.
Överföringen av uppgifterna om jordbruksskiften var det enda som hon minns som besvärligt. Ett samtal till programleverantören löste frågan. Också användarna gav respons på behandlingen av jordbruksskiftesuppgifterna, och på basis av responsen har sättet att registrera dem i tillämpningen ändrats i år.
Hon uppmuntrar jordbrukare som för första gången fyller i en stödansökan elektroniskt att pröva på utan onödiga spärrar. "Om man sedan tidigare är van att använda dator går det som en dans att fylla i ansökningarna".