Målet för EU:s gemensamma jordbrukspolitik är att utveckla jordbruksproduktionen i gemenskapen på ett balanserat sätt och att främja landsbygdsområdenas livskraft. Ur Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) betalas både stöd som EU finansierar i sin helhet och sådana stöd som EU medfinansierar. Förutom EU-stöd betalas i Finland också stöd som är helt och hållet nationellt finansierade. 


maksettu-yhteensa-2017-sv.jpg

Stöd sammanlagt 2014–2017



Följande former av stöd betalas till jordbruket och landsbygden:

  • Jordbrukarstöd. Målet är att trygga produktionen av inhemska livsmedel och tillgången på livsmedel till ett rimligt pris.  I Finland är utgångspunkten för de jordbrukspolitiska åtgärderna att jordbruket är grundvalen för den inhemska livsmedelsekonomin.

  • Projekt-, företags- och strukturstöd. Projektverksamheten förnyar näringarna, utvecklar lönsamheten, ökar kompetensen och förbättrar servicen och boendeförutsättningarna på landsbygden. Företagsstöden utvecklar försörjningsmöjligheterna och företagsverksamheten på landsbygden. Strukturstöden stöder gårdarnas investeringar och unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet.

  • Marknadsstöd. Det viktigaste målet är att stabilisera prisnivån för jordbrukslivsmedel.

Stödfinansieringen till jordbruket och landsbygden upprätthåller jordbruket, produktionen och förädlingen av rena och trygga livsmedel samt skapar förutsättningar för företagsverksamhet och boende på landsbygden. 

Stöden har vidsträckta effekter

Mottagarna av olika stödformer är bl.a. jordbrukare, projektaktörer, kommuner och organisationer samt handeln och industrin. Ofta har stöden ändå effekter som sträcker sig till en målgrupp som är större än bara själva stödtagaren. I exempelvis projekt som utvecklingsorganisationer genomför och som stöds är företag och lokalbefolkningen de slutliga nyttohavarna.

Stödmottagare är dessutom organisationer som får marknadsstöd, till exempel skolmjölkstöd och stöd till frukt i skolan och stöd som jämnar ut fluktuationer på marknaden för jordbruksprodukter, stöd för informationsförmedling och stöd för säljfrämjande åtgärder som rör jordbruksprodukter.

Stöden utgör en tredjedel av gårdarnas intäkter

De genomsnittliga producentpriserna inom jordbruket har sjunkit sedan det första halvåret 2013 och jordbrukets lönsamhet har försvagats. Enligt Naturresursinstitutet (Luke) var år 2016 det svagaste under hela 2000-talet. 

Lönsamhetsbokföring sjönk jord- och trädgårdsföretagens totala intäkter med cirka 0,7 procent till 154 200 euro. Kostnaderna ökade i stället med 0,6 procent till 185 800 euro. Förlusten beräknad som skillnaden mellan intäkter och produktionskostnader ökade till 31 600 euro (2015: 30 400).

Stödens andel av jordbruksföretagens intäkter var cirka 33 procent.

Merparten av den EU-finansiering som Finland får

Jordbruksstödet och stödet till landsbygdsutveckling står för en stor del av penningströmmarna mellan Finlands statsfinanser och EU. De utgör cirka 64 procent av den EU-finansiering som styrdes till Finland.

Livsmedelssektorn, dvs. jordbruket, livsmedelsindustrin, parti- och detaljhandeln med livsmedel samt förplägnadstjänsterna sysselsätter nästan 340 000 personer. Summan motsvarar 13 procent av den sysselsatta arbetskraften.

Stöden till landsbygden och jordbruket har regionalt sett en avsevärd ekonomisk betydelse för landskapens och kommunernas ekonomi. De största stödmottagarna bland landskapen år 2017 var Södra Österbotten (226 miljoner), Egentliga Finland (223 miljoner) och Norra Österbotten (217 miljoner).