Målet för EU:s gemensamma jordbrukspolitik är att utveckla jordbruksproduktionen i gemenskapen på ett balanserat sätt och att främja landsbygdsområdenas livskraft. Ur Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) betalas både stöd som EU finansierar i sin helhet och sådana stöd som EU medfinansierar. Förutom EU-stöd betalas i Finland också stöd som är helt och hållet nationellt finansierade. 


sammanlagt.png


eu-och-nationellt-stod.png

Följande former av stöd betalas till jordbruket och landsbygden:

  • Jordbrukarstöd. Målet är att trygga produktionen av inhemska livsmedel och tillgången på livsmedel till ett rimligt pris.  I Finland är utgångspunkten för de jordbrukspolitiska åtgärderna att jordbruket är grundvalen för den inhemska livsmedelsekonomin.

  • Projekt-, företags- och strukturstöd. Projektverksamheten förnyar näringarna, utvecklar lönsamheten, ökar kompetensen och förbättrar servicen och boendeförutsättningarna på landsbygden. Företagsstöden utvecklar försörjningsmöjligheterna och företagsverksamheten på landsbygden. Strukturstöden stöder gårdarnas investeringar och unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet.

  • Marknadsstöd. Det viktigaste målet är att stabilisera prisnivån för jordbrukslivsmedel.

Utan stöden till jordbruket och landsbygden skulle det inte finnas någon jordbruksproduktion av betydelse eller någon mångsidig livsmedelsförädling i Finland. Inte heller skulle landsbygden förbli bebodd i stor utsträckning.

Stöden har vidsträckta effekter

Mottagarna av olika stödformer är bl.a. jordbrukare, projektaktörer, kommuner och organisationer samt handeln och industrin. Ofta har stöden ändå effekter som sträcker sig till en målgrupp som är större än bara själva stödtagaren. I exempelvis projekt som utvecklingsorganisationer genomför och som stöds är företag och lokalbefolkningen de slutliga nyttohavarna.

De lokala Leadergrupperna får stöd för verksamhet som utvecklar landsbygden, och de finansierar projekt. Projekt finansieras också av bl.a. rådgivningsorganisationen Pro Agria och Finlands skogscentral. Bland stödtagarna finns dessutom organisationer till vilka det betalas marknadsstöd som balanserar fluktuationer på marknaderna för jordbruksprodukter samt stöd för informationsspridning och säljfrämjande åtgärder.

Stöden utgör en tredjedel av gårdarnas intäkter

De genomsnittliga producentpriserna inom jordbruket har sjunkit sedan det första halvåret 2013 och jordbrukets lönsamhet har försvagats. Enligt Naturresursinstitutet (Luke) var år 2015 det svagaste under hela 2000-talet.

År 2015 var jordbruksföretagens intäkter i genomsnitt 156 100 euro. Kostnaderna var 186 500 eu-ro, vilket betyder att företagarförlusten i medeltal var 30 400 euro. 

Stödens andel av jordbruksföretagens intäkter var 33 procent.

Merparten av den EU-finansiering som Finland får

Jordbruksstödet och stödet till landsbygdsutveckling står för en stor del av penningströmmarna mellan Finlands statsfinanser och EU. År 2016 utgjorde de cirka 75 procent av den EU-finansiering som styrdes till Finland.

Jordbruket i Finland har en stor sysselsättande effekt. Hela livsmedelskedjan sysselsätter inemot 300 000 personer.

Stöden till landsbygden och jordbruket är viktiga för den regionala ekonomin, de inverkar på land-skapens och kommunernas ekonomi. Av landskapen var Egentliga Finland (242 miljoner euro), Södra Österbotten (234 miljoner euro) och Norra Österbotten (221 miljoner euro) de största motta-garna av stöd år 2016.